Lantz Posted April 11, 2004 Report Share Posted April 11, 2004 Även om man är hyfsat kritiskt tänkande, rimligt bildad, m.m. vilket borde ge viss motståndskraft mot fördomar och vanföreställningar är min erfarenhet att spelande överlag kringgärdas av en hel del skrock och magiska föreställningar om tur, otur m.m. Själv har jag svårt att spela utan att ha kaffe tillgängligt, behöver inte dricka det ens. Spelbordet får inte vara för trångt, jag måste få plats att slå tärningarna, annars slår jag dåligt (subjektivt och ovetenskapligt men ändå tveklöst). Ogillar alltför stora tärningar också, värst är stora röda ALGA-tärningar. Det finns mycket mer men av mindre dignitet. Hursomhelst, även om jag hyllar vetenskap och objektivitet så har jag svårt att bortse från att jag tycker mig kunna påverka turen (antingen motverka otur eller få mer tur), åtminstone i någon mån. Förmodligen handlar det om att man fokuserar bättre när man har sina önskeförutsättningar, men ibland undrar man... Finns det andra objektiva erfarenheter om detta fenomen därute så skriv en rad (gärna med detaljer hur man ska göra för att knäcka er vad gäller turförutsättningar) Link to comment Share on other sites More sharing options...
Tinmon Posted April 12, 2004 Report Share Posted April 12, 2004 Intressant ämne... Egentligen handlar spelet inte så mycket om att skapa tur. I de partier där jag orkat analysera DR-snitt har det inte varit stora skillnader. Däremot har den som vunnit ofta dragit fler dubbel-ettor (men också fått fler 12:or). (Självklart hjälper det med en sund och väl genomförd taktik också, men det är väl tämligen uppenbart) Det tillsammans med en del inte fullt så vetenskapliga analyser (alltså "skrocket") är väl två olika sätt att stärka självförtroendet - och utan ett gott självförtroende så är det ju kört när det är dags för de personliga moralslagen... Så ja, jag försöker blidka tärningsguden, men bara för att det känns bättre så Sedan kan man ju diskutera om det där med kalla tärningar när utrymmet är dåligt beror på psykologi eller på att ett "statistiskt" utfall kräver att du kan slå igenom slagen ordentligt? Själv använder jag en numer en mugg. Vore iofs kul med ett tärningstorn nu när jag skaffat lite verktyg... -Håkan Link to comment Share on other sites More sharing options...
Mattias Rönnblom Posted April 12, 2004 Report Share Posted April 12, 2004 Är det bara jag som tycker att tärningstorn ser ut som mycket små minigolfbanor? Link to comment Share on other sites More sharing options...
carlsson Posted April 12, 2004 Report Share Posted April 12, 2004 Visst finns det mycket skrock i ASL - det gör det väl i alla spel? Själv har jag gått över fasen "Lita på tur" till "Spela till din fördel" men visst tänker man på det ibland! Jag identiferar mig gärna med mina enheter och när man ser mönster i spelet, t ex en hjälte som verkligen är en hjälte och vägrar dö, så blir man lyrisk och blandar gärna in skrock. Men i det stora hela så är jag ganska jordnära när jag spelar. En av mina reguljära spelare envisas med att inte använda glas när vi spelar, dessutom måste han slå tärningen en och en - oerhört frustrerande. När han tar 20 sekunder på sig för att genomföra ett tärningskast (han tappar dessutom hälften av gångerna den ena tärningen på marken) tar jag kanske två, tre sekunder på mig. Det är drygt att spela mot en sån kille, men han hävdar att han inte kan spela annars... Iallafall - allt är bara ren, skär statistik! Link to comment Share on other sites More sharing options...
Klas Malmström Posted April 13, 2004 Report Share Posted April 13, 2004 Visst finns det mycket skrock i ASL - det gör det väl i alla spel? Själv har jag gått över fasen "Lita på tur" till "Spela till din fördel" men visst tänker man på det ibland! "Lita på tur" är det enda som fungerar för oss som är odugliga. En av mina reguljära spelare envisas med att inte använda glas när vi spelar, dessutom måste han slå tärningen en och en - oerhört frustrerande. När han tar 20 sekunder på sig för att genomföra ett tärningskast (han tappar dessutom hälften av gångerna den ena tärningen på marken) tar jag kanske två, tre sekunder på mig. Det är drygt att spela mot en sån kille, men han hävdar att han inte kan spela annars... Slå honom över huvudet med regelboken och visa honom regel A.1 (den första som står i regelboken): "A white die and one of the colored dice are rolled simultaneously and summed normally for most purposes" Link to comment Share on other sites More sharing options...
ConnyB Posted April 13, 2004 Report Share Posted April 13, 2004 Jag tror inte på skrock. Däremot att alla tärningar konspirerar mot mig Ett exempel:Scenariot Trafalgar i Wooden Ships & Iron Men: Jag slog 618 tärningsslag: 47% 1:or, 40% 2:or, ingen, jag menar INGEN, 5:a eller 6:a. (för de som inte känner till spelet 1,2 dåligt 5,6 bra)Tur att Nelson inte hade mina tärningar Jag började föra statistik när min bror hävdade att det bara var inbillning att tärningarna konspirerar mot mig. Numer är han helt införstådd med att jag har rätt. Link to comment Share on other sites More sharing options...
Martin Svärd Posted April 13, 2004 Report Share Posted April 13, 2004 Jag tror stenhårt på skrock. I min första uppsättning ASL använde vi fyra tärningar; svart, vit, gul och blå, som slumpades mellan oss. En svart och en vit måste finnas i varje kombination. (ja vet, en vit tärning enligt reglerna, men vi använde en svart istället för en vit.) Den "finska" kombinationen - vit, blå, var överlägsen någon annan kombination. Det var vi alla överrens om... Nu har jag precition dice och dicetower och varje gång jag slår ber jag till tärningsgudens givmildhet... Link to comment Share on other sites More sharing options...
pmanlig Posted April 13, 2004 Report Share Posted April 13, 2004 Jag har kommit över fasen där jag tror på tur med tärningarna. Jag föredrar förvisso att använda mina egna tärningar, men det har mer med estetik att göra än något annat. Har också lärt mig att använda kopp (bli rumsren) på gamla dar. Men, däremot så känns det ibland som om vissa personer är rent av förhäxade. Visst, de är bra spelare - men även när jag har övertaget så slutar det med att jag har otur och förlorar. Fråga Melvin om det ABTF-scenario vi spelade efter SO för några år sedan - inför sista omgången tyckte Melvin själv att han hade minst sagt taskiga odds. Kommer inte ihåg exakt hur det gick till, men jag förlorade. Senaste året så spelade jag mot Georges på SO. Hittills har jag spelat tre scenarion mot honom. Första gången hann vi inte färdigt; dömt till Georges fördel. Andra gången sitter Georges och skrattar medans jag förstör mina egna vapen när jag behöver 10 eller något sådant för att slå ut hans vagnar. Nu senast så hade jag kanske 75-80% att vinna inför sista omgången när Georges plötsligt får en sniper och slår ut den vagn som skall uppehålla hans infanteri, och nämnda infanteri pinnar eller bryter alla som hade en chans att ta sig till det oförsvarade hus jag måste nå. Bernt är kanske värst. För många år på Gothcon vägrar han ge upp ett så gott som hopplöst scenario, men han är trött så han vill fortsätta dagen efter. Han erbjuder att slå en tärning om saken, jag vinner på 1-5. Vi vet båda att det är för bra odds. Dagen därpå sumpar jag 18+ tärningsslag i rad, och jag hade bara behövt lyckas med ett enda för att vinna! De var av olika chanser, allt från "behöver dubbeletta för att lyckas" till "10 eller lägre så vinner jag". Oddsen för att det senaste skulle inträffa lär ligga på en på miljonen eller så... Det känns helt enkelt som att bra spelare har en förmåga att inte bara spela bra (det gör alla tre ovanstående) utan dessutom har turen att klara sig när det ser illa ut. Det är kanske därför jag inte är en bra spelare? Link to comment Share on other sites More sharing options...
Tinmon Posted April 13, 2004 Report Share Posted April 13, 2004 OK, ett svar som kompletterar mitt första inlägg: Kom bara att tänka på Tärningsguden. Som ni alla vet så är det ju han som styr utfallet av alla tärningsslag. Det här är väl därför en fråga om religion snarare än skrock? Kanske dags för en separat tråd... - Håkan Link to comment Share on other sites More sharing options...
Scipio Posted April 13, 2004 Report Share Posted April 13, 2004 Sant Tinmon. Jag har förresten här på jobbet en liten idol av guden som man kan offra rökelser till som håller virus borta från datorn. Funkar mycket bättre än Norton och allt annat! Det kanske finns något likvärdigt för tärningsguden? Nån som vet? Link to comment Share on other sites More sharing options...
Martin Svärd Posted April 14, 2004 Report Share Posted April 14, 2004 Reglerna till ASL skrivs om så att man tillåts använda datorgenererad slump istället för tärningar med redskap. På den nya miniräknaren - liten som ett kreditkort - kan man trycka på en knapp och få fram två tärningssiffor som syns tydligt både för en själv och för motspelaren. Skulle någon välja att använda den typen av slumpverktyg eller tvinga mig till detsamma skulle jag troligtvis hellre låta bli. (om inte ASL suget var föör stort ) Hemsk tanke i vilket fall som helst. Link to comment Share on other sites More sharing options...
carlsson Posted April 14, 2004 Report Share Posted April 14, 2004 Martin - DET håller jag med om! Det är en av anledningarna till att jag hellre spelar ASL än datorspel; Känslan. Skrock i all ära, men det är känslan som är viktig! Det är också därför jag mycket hellre spelar på monterade kartor än omonterade... Link to comment Share on other sites More sharing options...
Tinmon Posted April 14, 2004 Report Share Posted April 14, 2004 Reglerna till ASL skrivs om så att man tillåts använda datorgenererad slump istället för tärningar med redskap.Intressant! Kanske inte det optimala - om man inte kör VASL såklart - och det är väl inte det alternativ jag skulle välja först... Behöver man alternativ till tärningar så kan man ju alltid ta en kortlek. Öh, nåja, ska nog vara "vill man säkerställa ett balanserat utfall så kan man ju använda en kortlek". Nu har jag gott om tärningar så behovet av alternativ är rätt litet för min del... Link to comment Share on other sites More sharing options...
Fk Ståhl Posted April 14, 2004 Report Share Posted April 14, 2004 Men, däremot så känns det ibland som om vissa personer är rent av förhäxade. Visst, de är bra spelare - men även när jag har övertaget så slutar det med att jag har otur och förlorar. En kul diskussion, helt klart!De allra flesta av er har definitivt spelat mer än jag, så ni måste helt enkelt ha upplevt det där märkliga när allt plötsligt släpper och tärningarna börjar gå bra eller riktigt bra i (nästan) alla slag. Det vanligaste är naturligtvis motsatsen, men fenomenet är ändå detsamma - som i citatet ovan.Själv kopplar jag det till humör eller sinnesstämning. Fokusering kombinerat med ett avslappnat spelsätt och bra humör verkar nästan kunna påverka tärningarna på ett nära nog magiskt sätt.Mina favorittärningar kommer från SL-modulerna. Jag har en grön, en vit, en gul och en svart. Vit och grön är favoriterna och det ska mycket till innan jag vågar ta steget och byta ut den gröna mot exempelvis den gula. Vit och gul går mycket sämre att spela med. Varför?Kan det vara för att jag känner mig obekväm med den gula tärningen och kommer ur balans, tappar koncentrationen och spelar sämre (om nu det är möjligt i mitt fall)? Låter det vettigt?Kan någon i så fall förklara hur i höga h-e det skulle påverka tärningsslagen? Vad har ni själva för teorier?Går det att sannolikhetsberäkna fram när ett "lucky streak" är i antågande? Matts "Tacksam för svar i god tid före Stockholm" Link to comment Share on other sites More sharing options...
Martin Svärd Posted April 15, 2004 Report Share Posted April 15, 2004 Vit och grön är favoriterna och det ska mycket till innan jag vågar ta steget och byta ut den gröna mot exempelvis den gula. Vit och gul går mycket sämre att spela med. Varför? Som jag tidigare nämnt bygger mina teorier av tärningens utfall på kombinationen av tärningsfärg respektive färg på nationalitet. Sålunda Matts, ta fram gul-vita kombinationen nästa gång du spelar japan så garanterar jag ett lyckat utfall. Att kombinationen vit-grön fungerat så bra är att du har spelat mycket med Allied minor, Axis minor eller amerikaner. Eller har jag inte rätt? En annan teori går ut på att vårda dina tärningar ömt. Om du möter en spelare som misshandlar sina tärningar i glas eller dyligt (Herr Maglicas tärningar är ökända i detta sammanhang ) så låt dig inte påverkas av dessa dåliga influenser. Link to comment Share on other sites More sharing options...
Jimarw Posted April 15, 2004 Report Share Posted April 15, 2004 Hörde talas om en kille som faktiskt hade med sig en hel påse tärningar till sina matcher, och om tärningarna inte uppförde sig och "slog för högt" brände han dem i en askkopp medan han lät de övriga tärningarna ligga i en ring runtikring och titta på för att statuera exempel. Vet inte om det är sant, så tro´t om ni vill! Hälsar Jimmy EngrenVäxjö Link to comment Share on other sites More sharing options...
pmanlig Posted April 15, 2004 Report Share Posted April 15, 2004 Den där tycker jag mig ha hört förr - är det inte en s.k. "urban legend"? Fast det förstås, de konstigaste berättelser har en kuslig förmåga att ha ett korn av sanning i sig...? Historien är bra i alla fall, sann eller ej! Link to comment Share on other sites More sharing options...
Fk Ståhl Posted April 15, 2004 Report Share Posted April 15, 2004 Att kombinationen vit-grön fungerat så bra är att du har spelat mycket med Allied minor, Axis minor eller amerikaner. Eller har jag inte rätt? Det kan ligga något i det. Mycket Amerika har det blivit ett tag nu. Jag har inte spelat så mycket japs än, inget alls när jag tänker på saken. Men då åker den gula fram, det lovar jag.Jag saknar en blå och en röd tärning. ASL-stuk med rundade hörn och vita prickar. Någon som har ett par över? I så fall kanske vi kan göra affär uppe i Stockholm? Om du möter en spelare som misshandlar sina tärningar i glas eller dyligt (Herr Maglicas tärningar är ökända i detta sammanhang Nu använder ju jag ett glas jag också. Jag tror nämligen inte på idén med frigående tärningar (också kända som "sprätt-tärningar") eftersom sådana har en benägenhet att sprätta iväg dit man helst inte vill. Ljusterapi, däremot, är bra. Ett lagom luftigt glas där dagsljuset kan titta in mellan fettavtrycken och ljusa upp tillvaron för benbitarna måste helt enkelt vara bättre än ett mörkt och trångt torn med radhusgräsmatta framför. Det mjuka klirrandet från glaset påminner också lite om en sån där indiansk, pinglande mobil som håller onda andar på avstånd. Och det är väl ett argument som svårligen låter sig övertrumfas? Matts Link to comment Share on other sites More sharing options...
Klas Malmström Posted April 15, 2004 Report Share Posted April 15, 2004 Den där tycker jag mig ha hört förr - är det inte en s.k. "urban legend"? Fast det förstås, de konstigaste berättelser har en kuslig förmåga att ha ett korn av sanning i sig...? Historien är bra i alla fall, sann eller ej! Har också hört den och många andra historier, bland annat en som involverade attacker gjorda i fel ordning, tärningar+hammare, en marsch ett par mil i ösregn. Ofta överträffar ju verkligheten dikten. Link to comment Share on other sites More sharing options...
Tinmon Posted April 15, 2004 Report Share Posted April 15, 2004 En sak som är rolig är ju när man hinner slå så många slag i ett scenario att kalla tärningar blir heta. Spelade ett scenario på Logcon där min mortar inte gjorde en enda lyckad insats de först två tredjedelarna av partiet (typ). Sedan så måste någon kompetent kille ha tagit över... Eller också handlar det helt enkelt om en period av inlärning och inskjutning! - Håkan Link to comment Share on other sites More sharing options...
Scipio Posted April 15, 2004 Report Share Posted April 15, 2004 Ja jag brukar kunna ha riktiga "bad streak" ibland alltså, dagar då det inte spelar någon roll om ryssarna springer nakna genom gatorna och flaxar med armar och ben och mina dubbelt så många tyskar med var sin tung kulspruta inte verkar kunna träffa samma stad ens en gång. Tyvärr så brukar jag även ha "lucky streaks" också och då brukar det nästan uteslutande vara mot nybörjare som jag försöker visa vilket spännande och intressant spel ASL är... som härrom veckan när jag ROFade tolv gånger på raken med min granatkastare och inte slog ett slag över 6 på i stort sett hela spelet medans min stackars motståndare inte verkade kunna få ner tärningarna i under åtta... Av någon konstig anledning så verkade han tycka det var ritkigt kul ändå och fortsätter spela ASL ändå... Link to comment Share on other sites More sharing options...
Recommended Posts
Create an account or sign in to comment
You need to be a member in order to leave a comment
Create an account
Sign up for a new account in our community. It's easy!
Register a new accountSign in
Already have an account? Sign in here.
Sign In Now